Stadsutveckling

Vårt samhälle utvecklas konstant, och tack vare digitaliseringen sker förändringar i allt snabbare takt. Men hur ska våra städer och dess aktörer kunna möta och tillgodose invånarnas nuvarande och framtida behov? Hur mycket har invånarna egentligen att säga till om när det kommer till hur staden ska utvecklas?

Invånarna i Sveriges tolv största städer känner generellt ett missnöje kring att kunna påverka sina städers utveckling. Något som drar ner snittet rejält inom kategorin stadsutveckling. Den stad som presterar bäst inom kategorin är Norrköping, där 48 procent av invånarna är nöjda med sin stads utvecklingsarbete. Följt av Lund och Örebro där 47 respektive 46 procent av invånarna ser positivt på stadsutvecklingen. Missnöjet är som mest utbrett i Göteborg och Uppsala. Endast 28 procent av invånarna i dessa städer är nöjda med sin stads arbete inom stadsutveckling.

Det område inom stadsutveckling som får bäst betyg av invånarna är frågan om huruvida nya bostadsområden och stadsdelar bidrar positivt till stadens utveckling eller inte. Nästan sex av tio invånare upplever att det faktiskt bidrar till stadens utveckling på ett positivt sätt. Mest positiva är invånarna i Lund. Här upplever 72 procent att nya bostadsområden och stadsdelar bidrar positivt till stadens utveckling.

Bostadsbristen är som bekant störst i huvudstaden Stockholm och prognoser visar att det behövs byggas fler bostäder än det görs idag. Staden hamnar dock under snittet. Endast 54 procent upplever att nya bostadsområden och stadsdelar bidrar positivt till stadsutvecklingen. Något som kan indikera på att det inte räcker med att bara öka antalet bostäder i Stockholm – fokuset måste också ligga på att utveckla nya stadsdelar på ett sätt som tillgodoser invånarnas behov.